Aktivitet?

december 22, 2008

Ja, det har ju som ni har märkt varit vääääldigt lite aktivitet på det senaste. Men eftersom att jag har fått en massa klagomål från höger och vänster om att jag inte skriver så känner jag mig tvungen att blidka er mina kära vänner.

Vi har haft det guppigt som faen det senaste. Passagen från Tacoma USA till Yokohama, som vi förväntas att ankomma till i morgon morgon, har varit allt annat än lugn. Det har rullat och gungat och saker har vält, slagits sönder, krossats och jävlats. Man har inte kunnat träna eller spela squash. Magellan, som tydligen döpte pölen till Stilla havet måste ha haft en vansinnig tur när han skvalpade över plätten.

I Port Hueneme fick jag ett litet smakprov på USA, och insåg att jag nog skulle kunna trivas i Kaliforninen.. Det var ju bara en lååååång sandstrand med surfvågor. Igen så ställer man sig frågan ”Varför bor jag i Sverige?”

39 dagar kvar till avmönstring. Med en jävla massa otur så blir det avmönstring i Korea. Vi skall tydligen till Korea nu och ”läggas upp”. Att man lägger upp en båt betyder helt enkelt att man tar ur den ur trafik. Vad som kommer att hända med folket ombord beror lite på vad som händer med båten. Om vi inte får någon last så kommer dom som har tid kvar på sina kontrakt att självklart få vara kvar tills kontrakten är fyllda. Man kanske blir utköpta? Jag vet inte riktigt. Men i värsta fall så kommer damen att få ligga still med typ 4-5 personer ombord som sköter dom viktigaste systemen etc.

Kolvöverhalning

november 14, 2008

Idag var det dags att plocka isär kolven, och rengöra den sedan vi bytte kolv i 4:ans cylinder i onsdags. Handledaren gav mig den ej så renliga uppgiften att borsta av den innan vi satte igång. Svavel och sot och skit. Men det var samtidigt roligt. Gick igenom 3 P3-dokumentärer. Det tog ett bra tag innan man fick rent i alla gångar och skit. Sedan plockade vi ner kolvkjolen och lyfte av kolvkronan. I morgon skall dagen spenderas åt att mäta skiten och se om vi kan fortsätta att använda dom. Trist inlägg idag verkar det som.

Summering av liggetid

november 13, 2008

Tre utströmmare och en kolv på fyra dagar. Det är vad vi har gjort dom senaste dagarna. Inte så illa med tanke på allt ”utomstående” folk som vi har rännande omkring. Vi har bland annat haft folk här som har försökt att laga vårt övervakningssystem. Det har väl gått sådär. Bakgrunden är att båten jag är på är byggd -85 och man har slutat att tillverka reservdelar till det så det var dags att byta. Sist båten var på varv så hade man bestämt sig för ett, håll i er nu, NORSKT system. Ja, ni förstår ju själva hur det gick. Allt extra som fungerade förut fungerar inte längre. Japanerna klarade alltså för 23 år sedan att hantera funktioner som norrmännen anser vara, mer eller mindre, omöjligt att klara av. Men så kallas dom ofta ”No-Controll” av folk i branschen. För mig är det otroligt att man bygger ett system som skall förlita sig på Windows XP. Jag menar, hur ofta hänger sig en dator med XP? Fast jag har för mig att det är Kongsberg som äger dom idag. Det roligaste är väl att servicefolket från norge vill åka hem hela tiden fast sakerna inte är klara. Visst kan jag förstå teknikerna, dom kanske inte kan göra så mycket mer med dom givare och sensorer som vi redan har installerade. Men det skulle man jag ha haft klart för sig innan installationen av det nya systemet. Man blir lite rädd när det dessutom är ett av dom största företagen vad gäller styrsystem för fartyg. Om jag någonsin hamnar i en position där jag får vara med och lägga en röst för vilket system som skall inhandlas, så kommer jag definitivt att rösta för ABB (även fast man hört en del skit om det med) eller Lyngsö. Dom senare kör i alla fall någon slags *NIX lösning som OS för sina system har jag för mig. Då slipper man att det larmar mitt i natten för att båda huvuddatorerna har hängt sig och man får felmedelandet ”Out of memory” Jag menar va faaan!!! Att ha minnesläcka på ett system som skall stå på 24 timmar om dygnet i ett par år är helt oacceptabelt. Det mest underhållande är ju att vi i kontrollrummet har två datorer där man kan övervaka mycket (iofs inte lika mycket som med det gamla systemet!) av vad som händer i maskin. Följande är jag inte hundra på, men jag hoppas att det är som jag tror. Man har alltså två datorer som båda kommunicerar, på varsin kanal, med dom punkter som hämtar in info från olika givare etc. Detta för att om ena kanalen dör så skall man få info via den andra. Redundans. Skitbra grej. Om inte det vore för att den första datorns haveri ser till så att den andra datorn havererar och på så sätt slås båda kommunikationskanalerna ut och man kan inte se någon info någonstans. Tjoho vad bra!

Så, kanske inte ett av dom roligare inläggen men jag var tvungen att spy lite galla och få skriva av mig lite. Nu är det dags att köra ett styrkepass, tydligen är det bröst/axlar som gäller idag. Får se hur slut man är när det är klart.

Honing av foder

november 11, 2008

”Vad är nu detta?” kanske många frågar sig, och jag skall försöka förklara på ett begripligt sätt. Kolven i en motor far ju upp och ner i en cylinder, eller ett cylinderfoder. Skillnaden mellan cylinder och cylinderfoder kan jag ta någon annan gång. När kolven härjar på där så måste den som dom flesta vet ha olja som smörjer skiten. Man försöker alltså förhindra att metallen från kolvringarna kommer i kontakt med metallen i cylinderväggen. Slänger man in en liten tunn tunn film med olja mellan så är allt hur bra som helst. Och någon smart man, eller kvinna, har kommit på att det bästa sättet att få oljan att sprida sig jämt, och stanna på cylinderväggen är att man inte har en helt plan yta, utan skrovlig på något sätt. För att få cylinderväggarna skrovlig så honar man den. Det finns lite olika sätt att hona cylindern, men det vanligaste är att man har en rigg med stenar som man spänner ut mot cylinderns sidor. Ni kan läsa mer om hur det fungerar här. Hur som, det finns i alla fall lite olika sätt och olika maskiner hona en cylinder med, och som vanligt så varierar resultatet ofta med kostnaden. Dyrast är väl oftast att be några servicetekniker komma ut till båten och ta med sig en maskin och göra det på plats. Ett annat, kanske något billigare alternativ är att skicka iväg sitt foder till en landbaserad verkstad och låta dom göra jobbet åt dig, och du hämtar fodret nästa gång du är i närheten. Något som man kan spara in pengar på i längden är att köpa in en maskin, och hoppas på att någon i besättningen lär sig konsten. Eller i alla fall lyckas göra ett halvbra jobb. Vad gör man då om man inte kan göra något av det ovan nämnda? Jo. Man skaffar en elev (eller motorman, om elev ej finns att tillgå), en stege och lite smärjelduk. Skickar ner eleven i cylindern, tar upp stegen och säger ”Slipa korsmönster. Sådär på diagonalen.” och går därifrån. Resultat? Tja, tror nog att ni kan lista ut det själva.

Har varit ombord i lite mer än ett dygn sedan min veckolånga hemförlovning tog slut. Vi ligger till kaj ett par dagar och det är en massa servicefolk som är ombord hela dagen som behöver hjälp och uppassning. Skall bli skönt när vi kastar loss igen och seglar mot Panama. Men det är ett par veckor kvar tror jag innan Atlantpassagen påbörjas. Att ha liggetid betyder oftast långa dagar dessutom, som idag blev det 14 timmar. Fast det är klart, vad skulle man annars göra?

In till Uddevalla

november 4, 2008

Idag så var jag med på bryggan under inseglingen till Uddevalla. Tydligen så skall man vara med på en insegling och en utsegling. Vad det nu skall vara bra för. Jag är rätt nöjd med att vara nere och mysa i värmen i maskinrummet. Hur som helst så var det dags att möta lotsar och styrmän på bryggan, för att se vad dom pysslar med där uppe. Ännu en gång så blev jag lycklig över att jag valde maskin före däck. När jag kommer upp på bryggan så möts jag av en styrman i. tro det eller ej, vit skjorta. Med axelklaffar! Va fan! Men visst. Det kan man kanske gå med på. Dock hade inte skepparen skjorta med klaffar. All heder åt skepparen. Mycket bra kille. Hur som haver så står jag där på bryggan och ser hur västkusten breder ut sig framför mina ögon. Rakt för över så tornar Carlstens fästning sig upp ur Koön. Oerhört vackert. En liten, kanske 35 tass eller nått, orange båt är på väg ut till oss med lots som skall guida oss in till Uddevalla förbi Tjörn och Orust. Jag åkte samma sträcka tidigare i sommar, i en liten wakeboardbåt på 21″, och nu kändes det tämligen löjligt att vi då tyckte att det var lite marigt att navigera dom farvattnen i en båt som sticker 0.8m, då jag nu stod 40m över havsytan i en jolle som mäter 199m lång och 30m bred och ca 9.5 meters djupgående. På radion hör jag snabbt styrman som säger ”Lots på lejdaren.” sprak sprak ”Lots ombord.”. Efter ca 3 minuter så ser jag en äldre herre i vegamössa stiga in genom dörren på bryggan. Det märktes att det inte var första gången han gjorde det här. Han slängde av sig mössa och jacka i soffan, bad om lite kaffe och mat och frågade lite snabbt om farten som våran dam gör på olika manöverhastigheter. Bengt tog helt enkelt över kommandot dom närmsta timmarna upp genom Hake fjord och vidare. Det var faktiskt lite imponerande att se honom ta oss igenom dom snirkligaste partierna. Men faktiskt, skall man vara ärlig så var det ju 2:e styrman som hade gjort grovjobbet och plottat ut hela rutten som vi gick och lagt in den i autopiloten. Vi seglade på autopilot hela vägen till Uddevalla hamn förutom vid 2 tillfällen.

Nu är jag i alla fall hemma. Kommer att vara hemma ett par dagar, innan jag ansluter igen till båt och resten av besättningen i Bremerhaven. Det skall minsann bli roligt det. På återseende om en vecka eller så!

En söndag i fyllebingen

november 3, 2008

Det är rpecis vad jag har haft idag. Nästan i alla fall. Fick lära mig något nytt idag. Nu har vi nämligen kommit till Nordjön, och för er som inte vet det så är det relativt grunt här ute, typ mellan 20-40 meter. När man då kommer med ett relativt stort fartyg som jag är på nu, så börjar det att vibrera. Dom här vibrationerna upphör så fort det blir djupare än 40 meter för den här modellen av båt. Tydligen så beror det på att vi puttar ju en massa vatten framför och runt oss, närmare bestämt ca 35000000 liter, och när det är för grunt så skapas det något slags motstånd mellan vattnet man flyttar på och botten. Det gör även så att det går liiite långsammare. Dagens läxa!

Imorgon klockan 12:30 så tar vi lots utanför Marstrand. Därifrån så går vi vidare mot Uddevalla och jag skall få vara med på bryggan hela vägen upp, så jag hoppas på bra väder så man får njuta lite av utsikten. Imorgon får jag även reda på om jag kommer att stanna på den här båten tills Februari eller om jag kommer att åka hem i Panama. Om det blir februari, vilket jag hoppas lite på, så kommer jag förhoppningsvis att få komma hem ett par veckor nu innan vi korsar Atlanten igen. Det hade inte varit dumt med lite ledigt nu faktiskt.

Lördag kväll spenderades för övrigt i Zeebrügge på en Seamans Club. Dessa ställen är ett fenomen som återfinns i större hamnar. På vissa kan man dricka öl, på vissa inte. I Belgien kan man dricka öl. Kocken fick reda på att Duvel har en volymprocent på 8.5. Det syntes i morse.

Resten av dagen har gått åt till horisontalt läge i fyllebingen sm sagt. Twin Peaks skall tydligen vara bra. Vi får väl se. Gonatt!

Atlanten suger, jag vill tillbaka till piraterna!

oktober 28, 2008

Klockan 04:12 idag så rundade vi Gibraltar. Hurra! Äntligen Atlanten! Inga pirater, normal temperatur i maskinrummet och nästan ”hemma”. Vad har du Atlanten som gör att jag hellre åker tillbaka till Gulf of Aden och tar mig ett snack med somaliska fiskare? Jo, vågor! Just nu blåser det runt 30 m/s och vi har vågor på upp till 15m som dundrar mot oss. Vi gör tydligen runt 4 knop. Alltså kommer vi att stanna i det här skitvädret i ett par dagar. Någon sa att det skulle bli bättre i morgon, men det tror jag inte på förrän jag ser det. PANG där åkte nått i golvet i badrummet. Jag går och lägger mig nu.

Söndag är en lång dag.

oktober 26, 2008

Separatorerna jävlas som vanligt. Som tur är så har jag sluppit att gå ner idag. Spelade lite squash, bakfyllan försvann, pizza. Nu är jag slapp som bara den.

Blod, svett & bajs.

oktober 24, 2008

Ja. Vad är väl inte en dag på jobbet?

Blod = Lyckades såklart att klämma handen och skrapa av lite skin. Det kom blod.

Svett = Nästan alltid svettigt i maskinrummet. Jag har dock varit i ett maskinrum där det snöade från maskinrumsfläktarna. Fy fan, hellre svett.

Bajs = Av någon anledning så måste ju svartvatten renas. Man har en liten trekammartank till det. Mer eller mindre. Tydligen måste även den underhållas. Överhalas. Om man har skruvat av ett rör, pysslar med något annat, känner att det kommer en stark bajslukt. Titta inte mot röret. Absolut inte om du ser att det börjar småpysa lite. Vad man skall göra är däremot att ta ett kvickt skutt åt sidan, till säkerhet. Lyssna till handledarens panikslagna ”Stäng av pumpen för helvete!!!”. Informera handledaren, som står med en slang som det sprutar svartvatten ur samtidigt som han förgäves försöker att få slangen på plats igen, att pumpen faktiskt redan är avstängd. Att det förmodligen kommer från tanken som befinner sig 20 meter ovanför oss. Han garvade oxå åt det hela. Ett bra tag senare än mig, i och för sig.

Lysrör är farliga saker!

oktober 22, 2008

Lysrör. Det finns ett par lysrör på en båt. Jag vågar knappt göra ett överslag, men på en bilbåt som jag befinner mig på nu så kan det nog röra sig om ett par tusen lysrör kanske. Idag fick jag i alla fall i uppgift kolla och byta trasiga lysrör i casingen. Så jag tog först ett varv och kollade hur många lysrör som jag behövde sedan hämtade jag 6 korta (58cm, japps standard) och ett långt för att börja byta ut dom. Jappsarna har lite andra armaturer än vad vi är vana vid, men man kom snart på tekniken. Den är ju inte direkt idiotsäker. I alla fall så kommer jag till det sista röret. Längst upp i casingen. Här är det mörkt. Man hör ett dov brummande nerifrån huvudmaskin, 20-25 meter längre ner. Satan. Byter det sista lysröret med det tänds inte. Jag ilar iväg och hämtar en ny glimmtändare, sätter den nya på plats och tänker att det där, det skall nog göra susen! Jag står alltså bredbent över gången, med en fot på vardera räcke på sidan om gången. Ser hur glimtändaren börjar att glöda lliiite svagt, ni vet, dom det brukar göra innan lysröret tänds. Så blinkar det till PANG! Det smäller något-så-gud-förbannat, precis samtidigt som första bländande blinken, jag flyger ner och lägger mig raklång på durken samtidigt som jag försöker att fatta vad faan det kan ha varit som small. Har jag händerna kvar? Ja. Ser jag? Ja. Det tog ungefär en halv millisekund till. Så hörda jag det där brummandet. Det där lågfrekventa. Infrafonen. Det vill säga något heeeeeeelt annat än lysröret, det lyste så fint så. Jag blev livrädd på riktigt. Så gör det när man funderar på annat. Infrafonen är alltså en titankolv på en titanfjäder, som skapar ultrajud genom att man blåser tryckluft igenom en apparat och ett stort horn. Låter lite krångligare än vad det är faktiskt. Och när den startar, var 7:e minut så smäller det som satan. Den slår sönder sot och aska som fastnar i avgasröret, så att det kan blåsas bort. Normalt sett så är man ju inte direkt bredvid den när det händer, men idag gjorde jag det och tänkte dessutom på något helt annat. Nästan så man fick en fläck i brallan där.

I morgon klockan 06:00 anländer vi till Piraeus. Tydligen är det en stycke utströmmare som står på dagordningen. Vi får se vad dom säger. Våran travers i maskinrummet har ju sett sina bättre dagar, så den tänker jag inte stå i närheten av.