Posts Tagged ‘Seaman Center’

Juletid ombord långt bort i Asien

december 27, 2008

Nu är som sagt julen äntligen över här ombord. Nästan i alla fall. På julaftons morgon så gick vi in till kaj i Yokohama och lossade det som vi hade med oss från staterna. Så arbete hela dagen, framförallt för undertecknad som hade jour och utseglare. Men halv sex på kvällen så hade vi släppt av lotsen så man han att tvaga sig och göra sig vacker inför julbordet.

Det var långbord dukat i mässen, med röd duk och julmust. På julbordet fanns det som behövdes. Lite Paté, lite kallskuret, lite fisk, lite sallater etc. Helt ok. Det såg ut att vara lite lite från början, men efter tre dagars julmatsätande så inser man att det var mer än vad det såg ut att vara.

Som många vet så finns det en massa Sjömanskyrkor runt om i världens hamnstäder, som ofta brukar skicka med lite presenter till besättningen på fartygen i juletid. Vi hade sådan tur så att vi fick presenter från inte mindre än tre (!) olika. Svenska Kyrkan i L.A samt sjömansmissionerna i Port Hueneme och Tacoma. Av Svenska Kyrkan fick jag en ljuslykta från IKEA. Kul. Sedan var det lite lull-lull och krims-krams från dom andra två ställena. Det sköna med dom här sjömansklubbarna är att dom ofta drivs av folk genom idiellt arbete. Så från Tacoma fick jag en mössa som någon snäll skäl har stickat. Det är förmodligen den fulaste mössan jag har sett, men på något sätt så blev jag störtförälskad. Så förälskad att jag direkt utsåg den till officiell vindsurfmössa.vindsurfmössa

Vindsurfing ja. Nu börjar det att kännas i vindsurftarmen. Det börjar vrida till ordentligt i den. Dom senaste dagarna har jag enbat surfat runt och kollat ny utrustning och jagat efter surfbusprojekt. Jag tror det bästa är att bygga sin egen lilla surfbuss. Måste vara det bästa. Så blir det land och rike runt i sommar. Eller ner till kontinenten… Frankrike, Spanien och kanske över till England en sväng. Det återstår att se.

För övrigt så händer det inte så mycket här ombord. Vi ligger just nu utanför en hamn i Korea som heter Masan. Halva besättningen väntar på att få åka hem, och det är nästan alla i från maskin, så det går inte undan när man jobbar.. Snarare att det inte händer ett skit. Dessutom så är stämningen sådär ombord, eftersom att vi inte vet hur länge vi kommer att vara kvar här. Kanske två veckor, kanske 4. Nä, nu är det lite träning som gäller, sedan en rulle eller två. På återseende!